Jag har alltid tyckt om sommaren bäst av alla årstider. Då är ljuset här, värmen, grönskan, den färgsprakande blomningen, Naturen inbjuder till så mycket gemenskap med sin skönhet. Det känns som jag vill stanna tiden ett tag för att få njuta än mer av årstiden.
Hav och sandstränder och en bok, det är en höjdpunkt. Badet bryr jag mig inte så mycket om. Det är mer känslan att ha sand mellan tårna och känna doften och friskheten från havet som jag njuter av. Det är en frihet att se på horisonten långt där borta över havet.
Sommaren ger mig livskraft och inspiration inför den mörka hösten och vintern.
Just idag får vi sol och varmt väder och nya upplevelser väntar. Vi får se vad det blir. Boken ”Ljuset vi inte ser” får följa med ut. Boken är skriven av Anthony Doerr. Vinnare av Pullitzerpriset 2015.
Det är en bok jag varmt rekommenderar. Den är både spännande och intressant och det är andra gången jag läser den. Jag läste den år 2015.
Väntar just nu ivrigt på boken som jag skriver om nedan. Det kommer en recension när jag läst ut den så småningom. Har en stor förväntan på den. Så vi får se om den kan leva upp till det jag hoppas av den också.
”… lika fascinerande som gripande.” Dagens Nyheter
”En kärleksförklaring till det vilda.” Mariestads-Tidningen
”… en fantastiskt fin bok” Socialpolitik
– – –
Den bästsäljande franska självbiografin om en mans unika kontakt med rådjur.
Som pojke är Geoffroy Delorme ensam och söker sig gärna ut i naturen. En dag i skogen i Normandie möter han ett nyfiket rådjur, ett möte som öppnar vägen till en fascinerande värld som lockar honom allt mer. Geoffroy börjar äta sina måltider i det fria, sedan också att övernatta under bar himmel. Snart finner han för gott att stanna kvar.
Geoffroy lever till slut sju år i skogen. Han anpassar sina mat- och sovvanor för att överleva. Gradvis kommer han allt närmare ett antal rådjur och får uppleva deras liv – och död – på nära håll. Han delar deras strövtåg och tycks bli accepterad som en like. Hos rådjuren upplever han djup vänskap och närvaro. Han blir Rådjursmannen.
Så nu veckan som är ska jag planera några rätter som hon delar med sig av. Så har man några maträtter som uppslag och inte behöva slita sitt hår för att få egen inspiration till maträtter. Ibland kör jag helt fast i dålig inspiration och då är det så lätt och bara att följa hennes blogg.
En av Saras förslag är en snabbsoppa om man vill svänga ihop nåt lätt som en plätt är följande.
Koka upp vatten och buljong. Tillsätt linser, purjolök, morötter, selleri och potatis. Låt koka 5-8 minuter. Klipp över persilja.
När jag äter en soppa gillar jag att ha en typ av surdegsbröd till och då gärna med en skiva brieost emellan och några av de minsta tomaterna, typ babytomater eller liknande, som är smakrika. Sen är jag nöjd efter den måltiden.
Nu när det är okomfortabelt ute med regn, kyla, blåst så passar det ibland att ta sig an en bok. Under den närmaste tiden tänkte jag greppa tag i den här boken och läsa den. Vi får väl se framöver vilket betyg jag ger den.
Det var deras blick Ellis först fastnade för. De satt på verandan vid husets framsida, två pojkar som kastade grus mot en konservburk. De var kanske sex och åtta år och hade varken skor eller tröjor på sig. Bredvid dem satt en skylt. En obehandlad plankbit med naggade kanter. Ellis uppfattade inte riktigt erbjudandet förrän han knäppte bilden. 2 BARN TILL SALU. Plötsligt fick han svårt att andas. Han sänkte kameran och läste orden igen. De borde egentligen inte ha chockat honom. Varje dag utackorderades barn till släktingar eller lämnades på kyrktrappor i förhoppningen att någon skulle ge dem mat och husrum. Men att sälja dem det gav ytterligare en brutal dimension till de svåra tiderna.
Såld på en måndag är inspirerad av ett verkligt tidningsfotografi som bedrövade läsare världen över. Det är en stark och laddad roman om konsekvenserna av våra handlingar och om vad vi är beredda att göra för dem vi älskar.
KRISTINA MCMORRIS har vunnit flera prestigefyllda utmärkelser och nomineringar för succéromanen Såld på en måndag. Den har legat på New York Times och USA Todays bästsäljarlistor och har sålt i nästan en miljon exemplar. Kristina McMorris bor i USA med sin man och deras två söner.
”Man kan inte släppa boken innan sista sidan är läst.” Ölandsbladet
Vissa dagar får man kryssa bland vattenpölarna när man är ute och går. Efteråt brukar jag alltid se till och planerat in en god lunch eller en förmiddagsfika med något gott till, beroende vilken tid jag går ut. Igår hade jag förberett en lättlunch som jag gillar.
Baljväxter hör ju till det nyttiga som man bör få i sig regelbundet, sägs det.
Enligt receptet serveras en god sås till maträtten som består av 1/2 citron, 1 1/2 dl turkisk yogurt, 1 förp fetaost (150 g), 1 msk olivolja, salt, svartpeppar.
Jag hade grekisk yogurt hemma och fick bli mitt alternativ. Jag hade i några duttar med flytande honung i också. Vilket jag tyckte var gott.
Just nu har jag läst klart en bok med titeln ”Hönan som drömde om att flyga”. En helt underbar saga som jag knappt kunde lägga ifrån mig mellan varven. Författaren är sydkoreanskan Sun-Mi Hwang. Boken är en enda lång och vacker saga som handlar om barnlängtan och adoption men också om att kärlek är tjockare än blod. Hönan ville känna sitt lilla barns hjärta intill till sitt och att få vårda och beskydda den lilla. Även om ens lilla inte är av sitt eget kött och blod så är känslorna inte annorlunda. I boken kämpar alla för en överlevnad och som visar moderskapets kamp i en kall värld. Sagan är så otroligt vackert beskrivet och jag kan verkligen rekommendera den här fina sagan.
Utdrag ur boken: Nr 1 på franska och italienska bästsäljarlistor och utnämnd till italiens mest populära ”lockdown-roman”. Färskt vatten till blommorna är en förtrolig och innerlig roman om en kvinna som envisas att tro på lycka mot alla odds. Violette Toussaint är vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i Bourgogne. Tillfälliga besökare och lokala invånare samlas gärna i hennes kök för en kopp kaffe, en pratstund, en gråtstund eller ett förlösande skratt. Violette är en tystlåten kvinna som föredrar att lyssna på andra. Få vet egentligen varför hon lever här ensam, mellan sin vackra trädgård och den välskötta kyrkogården, bara att hon verkar vara tillfreds och sprider lugn och värme omkring sig. Sent en kväll får Violette ett ovanligt besök. En förbryllad man, poliskommissarie till yrket, förklarar att hans nyligen avlidna mor har önskat att få bli begravd i just denna kyrkogård, långt borta från hemmet och bredvid en för honom helt främmande man. I takt med att Violette hjälper honom att reda ut mysteriet kring hans mor, fattar kommissarien tycke för Violette men börjar även att gräva i hennes förflutna. Det blir slutet på Violettes stillsamma tillvaro…
Hej goa bloggare, hoppas ni har det bra. Igår var det visst den sista riktiga varma dagen innan vi får in lite svalare väder. Meteorologerna hade utlovat uppåt 27 – 29 grader i den landsdelen jag är i. Och ja visst, det stämde perfekt. Det kändes Medelhavsnära 🙂
Jag kommer att tänka tillbaka på alla varma, sköna dagar då jag njutit fullt ut av sommaren när höstrusket och mörkret är ett faktum. Idag när jag slog upp mina blå, trodde jag att jag fortfarande drömde. För oj, vad det spöregnade och åskade och blixtrade. Natten hade visst varit likadan. Men det missade jag som tur var 🙂 Översvämningar här och där med allt vad det för med sig.
Jag konstaterade med en gäspning att regnet öste ner och la mig en liten stund till och hoppades att solen skulle titta fram när jag steg upp senare.
Men nu kära bloggvänner kommer jag med ett boktips av en bok som jag nyligen läst.
BETYG: 4/5
Lite utdrag ur boken:
Amerikansk jord är en bok du aldrig glömmer. En skrämmande aktuell och fullständigt uppslukande roman om en mor och en son på flykt – från Acapulco i Mexiko mot tryggheten i USA.
Nyss var ledaren för knarkkartellen Los Jardineros en omtyckt kund i Lydias bokhandel. Nu har han visat sitt rätta ansikte. Som hämnd för ett avslöjande reportage har hans män dödat hennes journalistmake och ytterligare 15 familjemedlemmar. Endast Lydia och den åttaåriga sonen Luca undkommer. De flyr, först på måfå, sedan norrut. På vägen möter de barmhärtighet och medmänsklighet men också livshotande faror.
Amerikansk jord är en oavbrutet spännande roman om hur långt vi är villiga att gå för att rädda dem vi älskar.